Examensstrukturen vid universiteten indelas i två steg: lägre högskoleexamen (i regel kandidatexamen) och högre högskoleexamen (i regel magisterexamen). Genom urvalsprovet antas en studerande för att avlägga både lägre och högre examen. Den studerande kan om han eller hon så önskar avlägga endast lägre högskoleexamen.
Farmaceut- och barnträdgårdslärarutbildningen utgör undantag eftersom de studerande väljs för att avlägga lägre högskoleexamen. Inom medicin och odontologi avläggs däremot alltid direkt högre högskoleexamen i form av licentiatexamen.
Lägre högskoleexamen avläggs inom tre år och högre högskoleexamen inom cirka två år.
En akademisk examen består i regel av huvudämnes- och biämnesstudier. I examina ingår även studier i modersmålet, det andra inhemska språket och minst ett främmande språk samt praktik. Vissa examina är mångvetenskapliga eller yrkesinriktade utbildningsprogram. Närmare information om innehållet i akademiska examina finns på universitetens webbsidor.
Högre högskoleexamen kan även avläggas genom ett särskilt magisterprogram. Magisterprogrammen riktar sig till ett särskilt vetenskapligt eller yrkesinriktat delområde. Varje magisterprogram har separat antagning. En förutsättning för antagning är i regel lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen.