Polisskolans urvalsenhet fungerar året runt och väljer ut sökande till polisutbildning.
Jovisst det finns ett klosstest vid ansökning till Polisskolan. Och visst måste man även kunna skriva. Men även mycket annat. Polisskolans urvalsenhet fungerar året runt och väljer ut sökande till polisutbildningen. Hela verksamheten är inriktad på att välja ut bra framtida poliser.
– Polisskolans uppgift är att utbilda basarbetare. De som utexaminerats här kan hamna som renpoliser i Enare eller som narkotikapoliser i Helsingfors med samma förutsättningar, berättar överinspektör Jouko Pohjoismäki från Polisskolans urvalsenhet.
Året vid Polisskolan är indelat i fyra ansökningsperioder. Höstens ansökningsperiod som pågår som bäst slutar den 15 november. Under denna ansökningsperiod är det även möjligt att söka till den svenskspråkiga utbildningen. Följande, den s.k. vinteransökningen börjar den 16 november.
– Ansökningsproceduren sysselsätter urvalsenheten året runt. Avsikten är att fördela de sökande, urvalen och aspiranterna till både Polisskolan och fältet så jämnt som möjligt. Att rätta urvalsproven för närmare 2000 sökande går inte att genomföra i ett slag, konstaterar Pohjoismäki.
Populärast har vinterns ansökningsperiod varit. Också orsaken är känd: långa beväringstjänstperioder slutar och i början av året saknar andra läroanstalter antagning. Målet är att antalet sökande skall fördela sig jämnt över året.
Ansökningsprocessen för den som vill bli antagen till Polisskolan börjar på närmaste polisstation. Där fyller man i en ansökningsblankett och de sökande intervjuas. Ansökningarna gås igenom vid Polisskolan och de som fyller ansökningsvillkoren kallas till urvalsproven.
Antagningsprovet är uppdelat i tre faser. Den första fasen består av tre delar: fysiskt prov, psykologiska tester, litteraturtentamen och en materialbaserad uppsats. Ett dubbelt antal i förhållande till dem som antas, sammanlagt cirka 200 sökande, går vidare till andra fasen. Denna fas omfattar gruppuppgifter, psykologiska tester och en intervju. Under den tredje fasen genomgår de sökande en läkarundersökning som även omfattar ett drogtest.
Kan man förbereda sig inför proven?
Att vara polis har för aspiranten Tiina Sillanpää varit ett drömyrke alltsedan barndomen. Resultatet av ett par års ”felsteg” är merkonomexamen i offentlig förvaltning och arbetserfarenhet. Beslutet att söka till polisutbildningen togs till sist för cirka ett och ett halvt år sedan.
– Det jag kommer ihåg av ansökningsprocessen är ett hårt fysiskt test och väntan på mellanuppgifter om ansökan, erinrar sig Tiina.
– Den långa ansökningsprocessen är delvis en medveten lösning: Under ett halvt år understryks den sökandes motivation, säger Jouko Pohjoismäki. – Antagna är ytterst motiverade: den procentuella andelen som avbrutit sina studier vid Polisskolan är mycket liten, årligen avbryter färre än tio personer studierna.
Tiina förberedde sig inför ansökningsproceduren med att börja en intensifierad fysisk träning. Träningen visade sig nödvändig eftersom det fysiska testet är överraskande tufft. Inom loppet av ett par timmar måste man klara ett konditionstest bestående av sju faser. Som enstaka uppgifter kan delarna te sig enkla, men 100 m simning efter 1 500 m löpning, koordinationsbana och flera andra delar kan redan nudda vid yttersta gränsen för vad man orkar. Om någon del förefaller skapa svårigheter redan i träningsfasen kan svårigheterna flerdubblas vid testtillfället.
– Cirka 15 procent av de sökande underkänns i det fysiska testet. Men man kan träna inför denna del om man har tillräckligt med motivation, konstaterar Pohjoismäki.
Man kan knappt förbereda sig på förhand inför de psykologiska testerna. Syftet med s.k. anlags- och personlighetstester är att bl.a. testa koncentrationsförmåga, minne, vakenhet, hur väl sökanden följer instruktionerna och förmåga att arbeta under stress. Genom personlighetstester finner man ut den sökandes mognad och lämplighet för polisyrket.
Genom det skriftliga provet kartläggs den sökandes förmåga att tillägna sig det lästa. Tentamensuppgifterna utgörs av essä- och flervalsfrågor.
I modersmålsprovet kan man testa de sökandes skriftliga färdighet. Överraskande nog underkänns ca 15 procent av de sökande i denna fas.
– De som underkänts har svårigheter att uttrycka sig skriftligt, och inom polisyrket är förmågan att skriva koncist och tydligt en väsentlig del av yrkeskunskapen. Handstilen hos vissa kan vara fullständigt oläslig eller så vimlar det av enkla fel i form av ordsammansättningar och andra grammatiska fel i texten, berättar läraren Juha-Matti Marttila från urvalsenheten.
Enligt Marttila är syftet med de psykologiska testerna och intervjuerna i den andra sökfasen att bland de sökande gallra ut ytterligheterna: de som är långsamma eller drar sig undan – liksom de som är alltför impulsiva och extrema personligheter.
De som klarat av samtliga tre faserna underrättas om antagningen till Polisskolan. Från denna tidpunkt börjar polisaspirantens två och ett halvt år långa resa mot yrket som äldre konstapel.
Inte enbart fart och farosituationer
Läraren Juha-Matti Marttila nämner de tre vanligaste missuppfattningarna som de sökande och de som håller på att inleda sina studier har om polisutbildningen:
– De tror att studierna endast består av fart och farosituationer. Så är inte fallet utan det ingår även flera teoretiska undervisningshelheter i studierna. Lagar och författningar utgör grunden för polisarbetet och dessa måste man behärska. Visst ingår även praktiska övningar.
– Den andra missuppfattningen gäller utbildningens valfrihet. Även om polisutbildningen är modulär erbjuder den inte möjlighet för aspiranten att själv välja sin studietakt eller ordning för avläggande. En aspirant kan endast av tvingande skäl stiga åt sidan och fortsätta sina studier senare.
– Den tredje missuppfattningen anknyter till tillgodoräknande av tidigare studier. Studierna vid Polisskolan pågår i två och ett halvt år. Punkt. Magistrar och skogsarbetare har samma utgångsläge och utbildningen är två och ett halvt år för alla. Efter studierna är det sedan möjligt att bygga upp sin karriär och dra nytta av sina tidigare studier.
Tiina Sillanpää avancerar ett mål i taget men har siktet inställt på att fortsätta studierna även efter grundxamen.
– Hittills har jag gjort mina val så att allt har varit inriktat på studier till polis. Sannolikt intresserar mig även fortsatta studier men jag avlägger nu först grundexamen.
Enligt sina egna ord väntade aspiranten Jussi Leino i 14 år i försvarsmaktens tjänst på att kriget skulle bryta ut innan han sökte till Polisskolan. Militärpolisen blir polis av förnuftsskäl:
– Nedskärningarna i försvarsmaktens verksamhet och möjligheterna att få arbete verkade ogynnsamma, som polis har man större möjlighet att påverka på vilken ort man kommer att arbeta.
Även en militärpolis lär sig nytt och fördjupar sina kunskaper – och även Jussi har framför sig den två och ett halvt år långa perioden av studier som är gemensam för alla.
– För närvarande är jag intresserad av forskarsidan, men praktikperioden som börjar i december ger säkert inblick i saker och ting och då ser jag vilka uppgifter jag vill inrikta mig på, konstaterar Leino.
Finns det då någonting i Polisskolans vardag som påminner om Polisskolan-filmerna?
– Nåväl, i vår klass har vi en verkligt storvuxen man, småler Jussi.
Kirsi Rimpisalo 25.9.2002