Studierna ligger bakom och arbetet väntar.
Att studera till klasslärare var ett självklart val för Cecilia Back från Övermark i Närpes.
Efter gymnasiet sökte hon direkt in till Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa och kom in på första försöket.
Nu är hon nästan färdig med sina studier och kan konstatera att hon är nöjd med utbildningen och att studielivet i Vasa också varit givande.
Utbildning med teori och praktik
I klasslärarstudierna ingår språkstudier, mångvetenskapliga studiehelheter, huvudämnesstudier i pedagogik, undervisningsövningar samt biämnesstudier.
En viktig del av utbildningen är ämnesdidaktiken, det vill säga studier i hur man lär ut ett skolämne. Man läser ämnesdidaktik för varje skolämne, alltså bland annat biologi, geografi, historia, matematik, modersmål och musik.
Det man lärt sig i teorin tillämpas under de många praktikperioderna som ingår i klasslärarstudierna. Praktiken innebär att man håller riktiga lektioner både i övningsskolan i Vasa och i två valfria skolor. Cecilia gjorde en praktikperiod i en byskola i Munsala och en i en skandinavisk skola i Hamburg.
”Under praktiken har man fått se hur mycket förhållandena kan variera mellan olika skolor. När en skola har 30 nya basketbollar så får man i en annan skola använda en volleyboll för att spela basket.”
Minnesvärd praktik
Den första praktiken infaller redan efter tre veckors studier. För Cecilia blev den första lektionen som lärare inte precis vad hon hade tänkt sig.
”Det var ungefär vid Halloween och vi var tre stycken som tillsamman skulle hålla en lektion. Vår plan var att baka kokosbollar med eleverna. Till lektionen hade vi handlat alla ingredienser, men själva bakningen blev ett kaos. När vi stod där framme insåg vi inte hade planerat hur vi skulle lära eleverna baka, utan trodde att det skulle gå av sig självt.”
”Då fick vi oss en tankeställare om vad pedagogik egentligen är. Det är inte bara att ställa sig framför klassen, utan man måste förbereda sig noga och veta hur man handskas med en hel klass.”
Cecilia berättar att hon flera år senare har träffat elever som kommer ihåg händelsen som den roligaste lektionen de någonsin haft.
Under praktiken gör man upp en minutplan för varje övningslektion. Cecilia förklarar att planeringen i början tar en hel del av fritiden, men att man efter en tid får in en viss rutin i lärararbetet.
”Men planerna håller sällan, så man måste kunna vara flexibel och improvisera vid behov.”
”Vänlig men bestämd”
Cecilia har märkt att alla sorters människor börjar studera till klasslärare, men att det finns många egenskaper som förenar dem.
”Alla är väldigt sociala och tycker om att diskutera om saker och deltar aktivt i föreläsningarna. Och inte är vi rädda för att göra bort oss heller.”
Cecilia tycker att en klasslärare inte ska ta saker och ting för allvarligt och inte alltid döma sig själv om något går fel. I en klass med 20 elever finns så många viljor, tankar och uppfattningar att allt inte alltid fungerar.
Det viktigaste tycker hon är att man möter eleverna med respekt – inte som småbarn.
”Man ska vara vänlig men bestämd”, säger hon.
Läraren ses ofta som en förebild för eleverna och samhället har vissa förväntningar på hur en lärare ska vara. Cecilia håller med, fast hon tycker att det är lite tvetydigt.
”Man intar en roll på ett sätt. Jag skulle till exempel aldrig till exempel svära inför klassen. Men för att vara trovärdig som lärare måste man vara personlig och äkta, alltså vara sig själv.”
Hon ser också läraryrket som ett uppdrag.
”Lärarens viktigaste uppgift är att lära eleverna vara bra människor. Att forma unga människor till att bli goda medborgare för samhället.”
Nöjd med Vasa som studiestad
Cecilia är inne på slutrakan av sina studier och hon kommer med många positiva kommentarer kring studielivet i Vasa.
”Jag har trivts jättebra. Det allra bästa är alla de olika människor jag träffat och stämningen här i Vasa är väldigt bra, eftersom alla känner alla.”
”Det är också skönt att Åbo Akademis enheter i Vasa nu äntligen finns under samma tak, nu känns det som ett riktigt universitet.”
Åbo Akademi i Vasa håller till i den gamla strandkvarnen Academill. Därifrån är det också nära till de andra högskolorna i Vasa, Hanken och Vasa universitet.
Cecilia har svårt att hitta något negativt med sina studier och sitt yrkesval.
”Det skulle vara lönen i så fall, men det är ju inte för pengarna man väljer det här yrket.”
Framtidsutsikterna positiva
I sin pro gradu-avhandling har Cecilia fördjupat sig i hur nyblivna lärare upplever det första året som klasslärare i arbetslivet. Hon har gjort intervjuer med klasslärare och de flesta är positiva efter det första arbetsåret.
”Alla har varit positiva med sina jobb, vilket känns bra med tanke på att en hel del av det som jag har läst i teorin talar för det motsatta.”
En del av dem som utexamineras väljer att ta ett mellanår innan de stiger ut i arbetslivet på riktigt. Också Cecilia har funderat på att studera ett år på en folkhögskola efter att hon tagit ut sin examen.
”Olika livserfarenheter är ett bra stöd för läraryrket.”
Som lärare i Svenskfinland blir man lätt tvungen att fundera på att flytta efter arbete. Eftersom lärarutbildningen är i Vasa så kan en klaslärartjänst i Österbotten ha 90 behöriga sökande medan skolorna på annat håll i Svenskfinland ständigt annonserar efter behörig arbetskraft.
Cecilia förklarar att det nog är många från södra Finland som studerar i Vasa, men att de ofta blir förtjusta i Österbotten och vill stanna där också efter studietiden. Själv kan hon nog tänka sig att flytta söderut för att arbeta.