Inom metallbranschen ser man direkt resultaten av arbetet.
Vad tänker du på när du hör talas om metallbranschen? Kanske föreställer du dig att det är ett oljigt och dammigt arbete för kraftkarlar där svetten rinner och handflatorna blir grova. Eller måhända känns igen föreställningen om att vara jourhavande vid ett monotont löpande band bekant. Bered dig på en överraskning – du kan ha fel.
Så är det åtminstone om man får tro Kari Jokela och Andrei Svetliski. Professionella inom branschen intygar att metallbranschen är mångsidigare än sitt rykte. I stället för fysiska ansträngningar har metallarbetaren i dag tid att koncentrera sig på annat när robotarna sköter själva grovarbetet. I takt med att produktionstekniken utvecklas kontinuerligt befinner sig arbetstagarnas arbetsbeskrivning i en ständig brytningstid.
Bland annat av denna anledning har Jokela och Svetliski i vuxenåldern sökt till Amiedu i Helsingfors för vidare studier inom metallbranschen. Vid Amiedu som specialiserat sig på yrkesinriktad vuxenutbildning kan man avlägga grundläggande yrkesexamen på andra stadiet, yrkes- eller specialyrkesexamen, fristående examen och flertalet olika yrkeslicenser, yrkesbrev och yrkescertifikat.
Till utbildning via prov
Även om arbetsparet Jokela och Svetliski har lyckats nå enighet vid maskinerna har de två annorlunda bakgrund. Kari Jokela är svarvare som har arbetat redan trettio år inom branschen. Efter att ha blivit arbetslös hörde han talas om Amiedu på arbetskraftsbyrån.
"Jag ville fördjupa mig i programmeringsteknik", berättar Jokela. "Dessutom ville jag upprätthålla yrkeskunskapen."
Andrei Svetliski däremot har flyttat till Finland från Ryssland. Han har redan studerat metallbranschen motsvarande en högskolexamen. Dessutom har Andrei lärt sig finska språket efter flytten till Finland och hans finska flyter redan rätt bra. Svetliski hamnade i Amiedu när han gick miste om arbetsplatsen vid Masa Yards efter att företaget drog ner på personal.
Bägge klarade av svarvningsdelen i delprovet i Amiedus yrkesexamen för verkstadsmekaniker. Provet var inte någon formalitet utan pågick i två dagar. Först fick man i handen en helt främmande arbetsritning vars beredning man planerade vid datorn. Efter fyra timmar skulle var och en lämna tillbaka sin plan för genomförande till provövervakarna på en diskett. Följande dag övergick man till den praktiska sidan och under uppföljning av utomstående bedömare tillverkade maskinellt två metallstycken i enlighet med den egna godkända planen.
"I provet vägdes alltså även in sociala färdigheter", uppmärksammade Jokela.
Sysselsättning som mål
Föreställningarna om ett dödligt tråkigt arbete är faktiskt långt från sanningen. Innan maskinerna börjar mullra får metallarbetaren göra ritningar och beräkningar. Planeringsarbetet är en givande del av yrket och skapar omväxling i arbetet. I metallarbetet har man nytta av mattehuvud och gestaltningsförmåga. Språkkunskaper behövs åtminstone för att förstå maskinernas grundläggande kommandon. Det krävs även en aning kreativitet i arbetet inom maskin- och metallindustrin.
"Roboten gör det egentliga arbetet men människans uppgift är att tala om för den vad den ska göra", beskriver Jokela. "Roboten är nämligen dum, utan människan kan den inte göra någonting alls."
Men när man ger roboten rätta instruktioner löper arbetet utan problem.
"Jag anser att det bästa med mitt yrke är just att man ser resultaten av arbetet direkt och resultaten är konkreta", berättar Andrei Svetliski.
När jag frågar vilken bransch förutom metallindustrin som kunde intressera väljer både Svetliski och Jokela elektronik.
"Jag tycker om att reparera", säger Svetliski. "Det är intressant."
Kursen på Amiedu har lyckats aktivera Svetliski och Jokela. Kari Jokela är på särskilt gott humör eftersom han just fått ett arbete.
"Jag måste tacka vår utbildningschef inom produktionstekniken, Teuvo Kukkonen", erkänner Jokela. "Om inte han hade sparkat mig framåt andligt hela tiden hade ingenting hänt. Nu har jag åtminstone förstått att studier verkligen lönar sig. I dag talas det till exempel mycket om marginalisering men här kan inte något sådant ske."
Även för Andrei Svetliski är målet att få ett jobb inom den egna branschen.
"Min dröm är naturligtvis att få ett jobb så snabbt som möjligt", konstaterar han. "Det är viktigt att färdigheterna inte ska hinna rosta."
Utsikterna för arbetstagarna inom branschen att få jobb är tämligen ljusa. Enligt prognoserna kommer det i framtiden att bli en allt större brist på arbetstagare inom metallbranschen.
Efter pratstunden tar duon redaktören med sig till arbetsplatsen för att visa vad som verkligen ingår i deras arbete. Vid sidan av en stor maskin finns mångahanda monitorer och knappar som en utomstående inte begriper ett dugg av. Bakom skyddsglaset hörs fart och rörelse när roboten söker olika verktyg och går igenom arbetsfaser. Slutligen finner man ett slätt felfritt metallstycke innanför maskinen. Ett mindre under!!
Laura Friman 23.3.2005