Redan var fjärde studerande som avlägger examen vid universitetet har fyllt 30 år.
Universitetsstudier i vuxen ålder har ökat såtillvida, att var fjärde studerande som idag håller på att avlägga grundexamen vid universitetet har fyllt 30 år. Vuxenstuderande vid universitetet utgör inte en enhetlig grupp utan det är flera fenomen som bidrar till vuxeninslaget bland studerande. Denna artikel behandlar på grundval av en forskningsintervjuteknik ett fenomen som har att göra med förändringen av åldersstrukturen, nämligen när studierna påbörjas och genomförs i vuxen ålder.
Först hus och bil, sedan till universitetet
I livssituationen för unga studerande ingår att bli självständig och frigöra sig från barndomshemmet. Studerande som påbörjat sina studier i vuxen ålder har redan gått igenom dessa stadier som hör samman med ungdomen. Levnadsloppet för vuxenstuderande följer inte sådana växlingar där studier följs av arbete och familjebildning, utan levnadsloppet följer andra banor.
"Et kyllä kaiken sen edellytyksenä siis yliopistoon menon, on ollut se, et ensin on saavuttanut elämässään sen tietyn tason minkä asettaa, et on oma asunto ja oma auto ja niin edelleen niin sen jälkeen voi."
("En förutsättning för att man sökt till universitetet har varit att man först har nått en viss nivå i livet som man har haft som målsättning, t.ex. egen bostad och egen bil etc. Efter detta kan man åter försöka sig på något nytt.")
Alla som intervjuats (n=21) hade i sin ungdom kommit in i arbetslivet och största delen av dem hade också skaffat sig en yrkesutbildning. Tillstånd som betraktats som avbrott i levnadsförloppet, såsom avbrutna studier eller arbetslöshet, saknas i dessa utbildningshistorier. Berättat i efterhand erbjuder de intervjuade en tämligen enhetlig beskrivning om sin första utbildning och hur de kom in i arbetslivet.
För de intervjuade börjar ett slags andra fas i livet i vuxen ålder där karriärvalet beror på individen. De inledde universitetsstudier och började således i vuxen ålder sikta mot en högre utbildningsnivå och ny ställning i samhället. Som motiv för att påbörja studier angav många av de intervjuade "att sitta fast i en slentrian" i arbetet. De som i vuxen ålder studerar vid universitetet kommer till universitetet via olika vägar. Beroende på utbildningsbakgrund hade vissa av de intervjuade gått kvällsgymnasiet som vuxen, andra hade på nytt påbörjat studier vid det öppna universitetet, och några sökte direkt till universitetet.
Flera sätt att studera
Vuxenstuderande tillämpade olika strategier för att slutföra sina studier. Vissa av de intervjuade hade studerat på heltid i traditionell mening. Den studerandes utkomst var i detta fall studiestödet. Den studerandes ställning på arbetsmarknaden och dennes socioekonomiska ställning är typiskt för en studerande. De som bedrev heltidsstudier berättade om sin studietid som om den hade varit ett arbete. Studierna var planenliga, och man satte tidsgränser för sig själv som man höll sig inom.
I en annan studiepraxis utgjordes verksamheten av en växling mellan heltidsarbete och studier. Studierna inskränkte sig tidsmässigt till tiden mellan arbetspassen eller så gick arbete och studier tidvis på varandra eller skedde samtidigt. Detta sätt att studera är inte typiskt för enbart vuxna utan även många yngre studerande arbetar vid sidan av studierna. De intervjuade var under en del av sina studier antingen alterneringslediga eller lediga på deltid. De utnyttjade också möjligheten till studieledighet på ett flexibelt sätt, antingen i form av enstaka dagar, korta perioder eller som en längre period, exempelvis i slutet av studierna. På det här sättet använde de förmåner som erbjuds av arbetsmarknaden som ett slags "studiestöd".
Som en verklig icke-traditionell studiepraxis som skiljer sig från traditionella studier kan man nämna en situation där personen både arbetar på heltid och studerar. För den som studerar vid universitetet definieras då ställningen på arbetsmarknaden enligt officiell klassificering som arbetstagare. De flesta av dem som jag intervjuade och som hade studerat på det här sättet, hade ändå genomfört sina studier inom tidsnormen eller fem år och även snabbare. På det här sättet var de samtidigt både i arbete och (definierade utifrån studiernas omfattning) studerande på heltid.
Vad hade studierna till följd?
Att avlägga en universitetsexamen som vuxen ändrar personens sociala ställning. De intervjuade ansåg själva sina studier vara nyttiga och lönsamma trots att alla inte erhöll en sysselsättning som motsvarade den nya utbildningen efter avlagd examen. De identifierade flera förändringar som kunde relateras till studier och avlagd examen. Framför allt bland kvinnor som intervjuats har självförtroendet förbättrats i takt med att studierna framskred och säkerheten ökade trots att de i början känt sig osäkra bland unga studerande vilka de ansett vara begåvade. De som erhållit nytt arbete efter avlagd examen tyckte att detta var intressantare än föregående arbete; även de som fortsatte i det tidigare arbetet upplevde detta som mer givande än tidigare.
Ett annat intressant faktum som anknyter till höjd utbildningsnivå är hur andra förhåller sig till situationen. De intervjuade upplever att de i och med den högre utbildningsnivån uppskattas mer än tidigare.
"Erinomaisen tyytyväinen että kävin yliopiston ja sain tällasen hienon tittelin, maisterin tittelin ja vaikka se tuntuu kuinka lapselliselta, niin kyllä se vähän toisten ihmisten suhtautumista muuttaa."
("Är väldigt nöjd med att jag studerade vid universitetet och fick en sådan här fin titel, magistertitel, och även om det känns hur barnsligt som helst, ändrar det minsann andra människors attityd något.")
Med avseende på studier och avlagd examen föreligger det alltså en betydelse som har ett egenvärde och är även instrumentell. Studier och lärande var i sig själva värdefulla. Många berättade att de hade uppskattat så mycket sina studier att de studerade mer än vad som krävdes för examen. Att avlägga en universitetsexamen är således instrumentellt då man söker ett nytt arbete samtidigt som detta medför ett socialt avancemang.
Ett nytt slags studerande vid universiteten
I många utbildningspolitiska texter, inklusive universitetslagen, finns omnämnande om att universitetsstuderande är unga. Dessutom anses den höga åldern vid avläggande av examen och en förlängning av studierna vara ett problem. Även om man genom vissa utbildningspolitiska åtgärder kanske har strävat efter att "föryngra" universitetsstuderande, har de vuxenstuderandes antal ständigt ökat. Det finländska högskolesystemet har öppnats och utvidgats på ett sådant sätt att det egentligen inte finns strukturella återvändsgränder eller hinder för studier vid vuxen ålder.
Även om vuxenstuderande i sig inte utgör en ideal beskrivning motsvarande den hur studier vid unga år beskrivs i utbildningspolitiska texter, kan man ändå genom dem finna ett ideal för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Man kan inleda studier i vuxen ålder och som vuxen flytta till antingen ett helt nytt område eller "stiga" till en högre utbildningsnivå inom det område man ursprungligen valt. Utbildnings- och yrkesval som man gjort i sin ungdom är inte nödvändigtvis de slutgiltiga lösningar som leder till en ställning i samhället som varar över hela vuxenåldern.
Författaren verkar som forskare vid institutionen för sociologi vid Joensuu universitet. Artikeln baserar sig på hennes doktorsavhandling Pitkä opintie. Aikuisiällä suoritettu yliopistotutkinto ja koulutuksellisen elämänkulun muutos. (Joensuu universitet, 2003)
Översättning till svenska: Språkcentret vid Helsingfors universitet, Språktjänster